Del 3: Domstolar och juridik

Nu kommer vi till avdelningen juridiska frågor och en rad mycket märkliga händelser där handlingar och dokument är borta i domstolar. Icke sakägare har överklagat och sakägare har inte fått sin sak prövad i domstol. Inlämnade handlingar har försvunnit och när jag frågar efter de handlingarna på plats i domstolen blir det mycket märklig stämning. Har valt att inte vara tyst och ställt de frågor som rimligtvis borde ha besvarats. Kommer inte att gå in i detalj med olika dokument utan här blir det en kort sammanställning. (Under en annan flik kommer jag att redovisa mer i detalj vad som skett).

https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/sa-fungerar-domstolarna/sveriges-domstolars-uppdrag-och-roll/

Det framgår av riksdagens dokument och länk nedan att Artikel 6 gäller.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19941219-om-den-europeiska-konventionen_sfs-1994-1219/

Vi börjar med vad sakägare är och nedan har jag hämtat en länk från Wikipedia.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sak%C3%A4gare

Börjar kortfattat.

Vi köper en fastighet Olunda 2:1 och undertecknar köpeavtalet hösten 2002 och mäklare är Bo Petterson Egendomsmäklarna i Uppsala. Vi får då veta att det fanns planer på en bergtäkt på fastigheten men det blev inget enligt säljaren. Det var villkor som markägarna ville ha som motparten inte gick med på. Det fanns ett beviljat täkttillstånd och en rad villkor i täkttillståndet på fastigheten som vi köpte och det framgick inte i köpeavtalet. Täkttillståndet upphör att gälla 2005. Vi blir när vi köper fastigheten sakägare.

År 2005 kommer en ny ansökan in till Länsstyrelsen i Uppsala från Swerock AB att bedriva bergtäkt på bland annat den av oss ägda fastighet. Länsstyrelsen i Uppsala begär ett yttrande av oss. Vi skriver yttrandet gällande bergtäkt i Olunda.

Ansökan kommunicerades aldrig i enlighet med förvaltningslagen 1986:223 med oss som sakägare. Det är flera mycket viktig delar i förvaltningslagen där det brustit. Bland annat 11§, 12§, 14§, 16§, 17§, 21§ och 22§. Vi får inte ta del av parters yttranden 16§, 17§ och 21§.

Vårt yttrande.

Länsstyrelsens beslut 20070524. Där vi inte står som sakägare.

Vi begär av Länsstyrelsen i Uppsala att vi skall meddelas när beslut fattas. Vi får däremot besök dagen efter att beslut kungjordes i UNT.

Vi fick inget besked om eventuella beslut och överklagade beslutet till Svea hovrätt 152M3878-07. Där fick vi avslag på grund av att vi inte angivits som sakägare i ansökan.

En ny ansökan kommer in från Skanska AB om att bedriva bergtäkt i Olunda på andra fastigheter. Någon kallelse till samråd får vi inte från Skanska. Vi överklagar beslutet för att underlagen i ansökan stämmer inte. Kartorna över bergtäkts området i Olunda är inte riktiga. Vi överklagar till Nacka miljödomstol. Skalenliga kartor lämnas in till Nacka Miljödomstol från vår sida. Dessa dokument och kartorna som är inlämnat har försvunnit från Nacka Miljödomstol i Mål M2716-08. De finns inga kartor när jag var där och frågade.

En ansökan om miljöfarlig verksamhet lämnas alltid in undertecknad och med sanningsförsäkran. Alla kartor som jag lämnad in till Nacka miljödomstol var skalenliga och därmed styrkte mitt påstående att ansökan hade felaktiga kartor. Verksamheten i sig har inte det heller bedrivits i enlighet med de tillstånd som beviljats. Återkommer mer om det.

Det går att konstatera att bergtäkten i Olunda är prövad i Regerings rätten med mål nummer. Mål 5125-1993. Klagande Anders Ahlén och Marie-Louise Kruger-Ahlén. Det prövas i Kammarrätten Mål 7711-1996. Karl Adam Bonnier är inte sakägare. Detta prövas sedan i regeringsrätten Mål 7744-19961022. Jag har besökt Regeringsrätten och begärt ut handlingar i Mål 7744. Vi kunde på plats konstatera att det hänvisas till en bilaga i det målet och den bilagan finns inte. Jag påtalade då att Karl-Adam Bonnier inte är sakägare och borde då inte få pröva detta i domstol. På plats hävdar den personen som jag möter där att detta får Swerock AB fixa. På vilket sätt detta skulle fixas framkom aldrig.

Mål Ö567-15 i Högsta Domstolen. Där har jag lämnat in en pärm med material, den finns inte när jag i efterhand frågade efter pärmen. Det är viktiga dokument. Kan inte påminna mig att jag ansökt om rättsprövning i Högsta domstolen. Det kan vara så att jag har gjort det och helt enkelt glömt saken.

Sedan har jag utan juridisk hjälp provat det mesta. Stockholms tingsrätt MÅL T9963-17. Ett föreläggande. Något beslut i Mål T9963-17 fick jag aldrig. Åkte sedan in och ville kontrollera handlingarna som var inskickat att de fanns kvar. Bland inskickade handlingar så saknas handlingar enligt händelse 35 inkom 2017-09-22. Dessa dokument är borta och någon rimlig förklaring fick jag aldrig av domstolen.

Sedan har jag ansökt om rättsprövning i Attunda tingsrätt. Mål. T11441-21. Jag får då veta av Attunda att detta är i fel forum. Frågan kan inte avgöras i Attunda utan skall avgöras i Tingsrätten i Helsingborg. Det blev anvisat till Helsingborgs tingsrätt Mål T5142-22.

Överklagar och gör det till fel Hovrätt. Mål Ö 3441-22. Får besked om vilken hovrätt som är rätt och lämnar in handlingar till Hovrätten över Skåne och Blekinge. Mål Ö 3441-22.

Får inget besked från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Har flera telefonsamtal angående det målet. Får sedan ett brev tillskickat till mig med beslut. Högsta domstolen avslår sedan rättsprövningen i Mål T11441-21. Det som borde ha prövats är om det är skadeståndsgrundande att inte få sin sak prövad i domstol. Länsstyrelsen i Uppsala läns tillsyns över sina egna beslut och hur handlägger Länsstyrelsen i Uppsala län miljöfarlig verksamhet.

Frågan om bergtäkten i Olunda har stötts och blötts under en lång tid. Det finns ett skadestånds yrkande enligt Mål T 1418-02. På sidan lagen.nu finns det en bra redogörelse för händelse förloppet. Det går att läsa mer om frågan. Det är detta det handlar om för oss som sakägare. Som sagt, JK och JO svarade aldrig första gången jag tog kontakt med de. Länsstyrelsen i Uppsala län med ansvarig landshövding har det yttersta ansvaret att säkerställa en förutsägbarhet i rättsordningen, därmed kan medborgare och andra organisationer inrätta sig i de förhållanden som då råder. Vi skapar då rättssäkerhet i en rättsstat.


Publicerat

i

av

Etiketter: